En familj som köpte en intetsägande bostad i ett före detta kontorshus i Madrid stod inför en tom duk. Lägenheten saknade den karaktär och historia som familjen önskade, och de vände sig därför till den spanska inredningsbyrån Casa Muñoz för att skapa ett hem i Belle Epoque-stil från grunden.
Utmaningen låg i att byggnaden aldrig hade varit ett hem. De rum som en gång rymt skrivbord och arkivskåp hade varken stuckatur, takrosetter eller de detaljer som brukar vittna om ett hus med historia. Familjen ville inte ha en pastisch, utan ett hem som kändes som om det alltid hade sett ut så. Casa Muñoz fick därför arbeta som om de återskapade ett förlorat original, snarare än att bygga nytt.
Belle Epoque syftar på perioden kring sekelskiftet 1900, då Europa präglades av en stil med rika ornament, mjuka linjer och en blandning av klassiska element och modern komfort. I Madrid märks denna stil i stadens eleganta fasader och offentliga interiörer från den tiden. Att föra in samma register i en före detta kontorslokal kräver både hantverk och en känsla för proportioner, eftersom detaljerna måste kännas självklara och inte påklistrade.
Arbetet med lägenheten handlade om att ge rummen en egen ton. Det innebär bland annat att välja material och ytskikt som åldras vackert, att arbeta med ljuset så att rummen får djup och att låta snickerier och detaljer ta plats utan att bli överväldigande. Målet har varit ett hem där vardagen får plats, men där varje rum bär en tydlig karaktär.
För många som bor i äldre kontorsfastigheter eller i bostäder utan ursprunglig charm är situationen bekant. Rummen kan vara rymliga och ljusa, men sakna den rytm och de avbrott som gör ett hem levande. Att bygga upp en sådan känsla från grunden är ett hantverk i sig, och det är just det Casa Muñoz har tagit sig an i Madrid.
Resultatet är en lägenhet som nu bär den historia den aldrig fick av byggnaden själv. I stället för att dölja det faktum att hemmet en gång varit något annat har arkitekterna och formgivarna använt utgångspunkten som en möjlighet. Det som en gång var ett anonymt kontorsrum har blivit en bostad med tydlig karaktär, där detaljerna får tala och där vardagen kan levas i ett hem som känns både tidlöst och personligt.
För Hemtons läsare är exemplet en påminnelse om att ett hems karaktär inte alltid är medfödd. Den kan byggas upp med omsorg, material och en tydlig idé om hur rummen ska kännas att leva i. Det handlar inte om att kopiera en svunnen tid, utan om att hitta den ton som gör att hemmet känns begripligt och trivsamt — oavsett vad byggnaden en gång användes till.
2
