Arkitekten Magdalena Federowicz-Boule, som leder den internationella arkitektbyrån Tremend, säger att architektur och resor är hennes två största passioner. Efter mer än 16 år i yrket beskriver hon hur både hon själv och hennes syn på arkitektur har förändrats under tiden, och hur hon i dag ser arkitektur som en balans mellan människans behov och naturen.
Enligt Magdalena Federowicz-Boule handlar arkitektur i grunden om att skapa miljöer som följer människors livsstil, behov och drömmar, men där människan inte är den enda som räknas. Hon menar att god arkitektur bör vara en symbios mellan mänskliga behov och naturen, och att det är en av de viktigaste insikterna hon fått genom åren med Tremend. Hennes kreativitet drivs i allt högre grad av naturens inneboende intelligens och enkelhet. Hon hämtar inspiration från vardagen, från autenticitet, från det mänskliga mödosamma och de känslor som finns i livet.
Det är också något hon tror på allt mer: att den största konsten inte ligger i att komplicera verkligheten utan i att se skönheten i det enkla och i omvärlden. Inspiration söker hon i ögonblick, i naturen och i livet i stort snarare än i enskilda märkliga byggnader.
Resandet är en central del av hennes arbete. Tremend har genomfört projekt i Barcelona, Paris, Warszawa och flera andra europeiska städer, och byrån har arbetat i länder som Frankrike, Spanien, Skandinavien, Italien, Ungern, Albanien, Moldavien och Ukraina. Magdalena Federowicz-Boule säger att resorna ger henne möjlighet att ständigt upptäcka andra kulturer, traditioner, färger, smaker och sätt att leva. Hon observerar människors dagliga rutiner och deras relation till natur och arkitektur, och hämtar idéer lika mycket från en vanlig gata eller en lokal marknad som från särskilt märkliga byggnader. Hon beskriver att hon också söker inspiration i musik, mat, ljus och färg.
När det gäller vilka projekt som betytt mest för henne lyfter hon inte fram de största eller mest prestigefyllda. Hon säger att hon lärt sig mest av de mest krävande uppdragen. Projekten i Albanien, Ukraina och Moldavien har enligt henne varit särskilt lärorika när det gäller att förstå andra kulturer, mentaliteter och sätt att arbeta och leva. Städer som Paris, Strasbourg och Barcelona har fascinerat henne med livsstilen, matkulturen, musiken och konsten, och hon nämner även Ljubljana som en plats som överraskade och imponerade.
Erfarenheterna från samarbete med utländska investerare har enligt Magdalena Federowicz-Boule främst lärt henne ödmjukhet, öppenhet och uppmärksamhet. Hon har upptäckt att det inte finns ett enda sätt att tänka kring rum, komfort och skönhet. Innan hon börjar projektera försöker hon därför lyssna och observera för att förstå människorna, den lokala kulturen, historien, klimatet och platsens karaktär. Hon menar att det finns ett universellt språk i god arkitektur, nämligen mänskliga behov, känslor, trygghet och harmoni med omgivningen, men att lokala skillnader samtidigt är värdefulla. Ett hotell i Paris, Barcelona eller Warszawa ska inte berätta exakt samma historia, utan ge en känsla av platsens själ och egenart.
Magdalena Federowicz-Boule säger också att hennes syn på ambition och framgång har förändrats över tid. När hon började var drivkraften framför allt att visa att polsk arkitektur kan konkurrera internationellt. I dag beskriver hon sin framgång på ett annat sätt. Hon framhåller att hennes arbete handlar om att skapa dialog mellan människa, kultur och natur, och att god arkitektur inte ska dominera sin omgivning utan samspela med den.
2
